Middle Earth by night

Igår kväll var jag hemma hos mamma för att gå igenom julgardiner och pynt för att se om det fanns något jag ville ha (det gjorde det) och medan vi satt framför den öppna brasan och pratade så passade hon på att ringa Mikael och hade högtalaren på på mobilen så att vi kunde prata alla tre. Mikael var förkyld men bad ändå mamma om att hon skulle ge honom pengar så att han kunde följa med sina kompisar för att köa för biljetter till The Hobbit nästa dag (idag alltså). Uppenbarligen skulle de köa i medeltidskläder i -20 grader. Ha så kul, säger jag. :p Mamma skulle sätta över pengar åt honom i alla fall och jag började kika för att se om det fanns biljetter kvar till att se The Hobbit på premiärdagen inne i Kalmar. Vad jag upptäckte var att den första föreställningen började kl 23.59 på natten till premiärdagen. Och det fanns biljetter kvar! (Vilket ändå var ganska imponerande med tanke på att filmen visades samtidigt i fem biosalonger (två stycken i 3D och tre stycken i vanligt format) och det fanns få platser kvar.)

Efter att ha tjatat lite på mamma och hävdat att hennes elever väl kunde få ledigt nästa dag så hon kunde ha sovmorgon efter filmen som skulle sluta klockan 3 på natten (nej, de kunde inte få ledigt för de skulle skriva prov) och ha ringt till Oskar och försökt övertala honom att han visst hade råd och till och med låna honom pengar (hade jag inte köpt hans julklapp redan så skulle jag gett honom biobesöket i julklapp) så kollade jag om jag kunde åka in själv. Åka in gick bra men jag skulle få sitta i Kalmar i två timmar tills första morgonbussen till Nybro gick klockan 5. Inte särskilt kul. Övertygad om att jag inte skulle få se filmen den natten försökte jag komma på om jag hade någon kompis som bodde nära, hade bil (och därmed kunde skjutsa hem mig efteråt) och som kunde tänkas vilja gå på bio mitt i natten. Jag skickade sms till Fiia och frågade och hon var med på en gång.

Jag hann knappt hem för att byta tröja och sminka mig men det gick bra och en buss gick in till Kalmar på en jättebra tid (vi var tre passagerare kl 22.43). Och jag hade en jättebra natt. Fiia är fantastiskt trevligt sällskap och filmen var också fantastisk.

Det var länge sedan jag läste boken och det var jag glad för för då satt jag inte och irriterade mig på saker som ändrats (som det är nu vet jag inte ens vad som faktiskt Har ändrats). Jag ska inte skriva särskilt mycket om filmen med tanke på att många inte har sett den än men ni borde verkligen SE DEN! Jättebra! Älskade dvärgarna. Martin Freeman är ju jättebra skådespelare. De kunde inte hittat en bättre Bilbo. Gollum är rolig och obehaglig samtidigt med sina dubbla personligheter Och när dvärgarna sjöng… Wow! Jag har ju hört dem sjunga i trailern, och bara det var underbart, men i filmen… Jag fick gåshud. Se den! Gör verkligen det!

”Once more to Middle Earth my friends, this time for gold, glory and adventure!”
– Ludwig Dahl

Annonser

”Prilligt var ordet.” sa Bull.

Som Steffi uttryckte det när jag berättade om vädret här så är vädret apriligt. Jag vaknade igår till snö, sedan blev det soligt och det var riktigt varmt och skönt när jag gick till min psykolog. På vägen hem var det åter snö, och blåst, och väldigt kallt och jag ångrade verkligen att jag tagit min jeansjacka. Lagom hemma så slutade det snöa och blev soligt och fint igen. Resten av dagens växlade det sedan mellan regn/snö och sol.

Jag undrar varför det är just april som ägnar sig åt såhär konstigt väder. Det kan ju hända ibland annars också men aldrig så ofta som på våren. Varför frågar man sig.

För övrigt är min dator nog ännu närmare döden nu. Jag vet inte hur många gånger jag tryckte på knappen utan att den startade. Till slut slog tanken mig att det ju är glap i skärmen så om jag ändrar skärmen kanske det funkar (Ja, det var ett sista desperat försök som jag inte trodde skulle fungera.). Så jag vinklade skärmen lite närmare mig och försökte igen. Datorn startade med en gång. Teknikens under. Ska nog låta bli att stänga av den ikväll i alla fall. Så jag kan vara (mer?) säker på att den fungerar imorgon.

Två citat idag 🙂

”The trouble with weather forecasting is that it’s right too often for us to ignore it and wrong too often for us to rely on it.”
– Patrick Young

”Don’t knock the weather. If it didn’t change once in a while, nine out of ten people couldn’t start a conversation.”
– Kin Hubbard

Jag har svårt för vegetarianer

Ja, det är sant. Jag har svårt för vegetarianer. Detta beror inte på att de inte äter samma saker som jag. Det beror på att jag inte äter samma saker som de. (Det är Stor skillnad där.) Jag är helt enkelt orolig för vad de tycker om mig. Jag är väl medveten om hur idiotiskt det är att vara orolig över det och jag har väl mitt fantastiska självförtroende att tacka för det, men jag kan inte riktigt låta bli ändå, trots att jag har flera vänner som är vegetarianer och de allihop är ytterst trevligt och roliga. Det hela beror på att jag inte vet varför de är vegetarianer. En del är det för att deras föräldrar är det. Andra är det för att de tycker att det är mer hälsosamt. Men hur är det med de som inte äter kött för att de tycker synd om djuren och liknande? Och vad tycker de då om mig som gladeligen äter kött? Jag har aldrig träffat en vegetarian som har haft något problem med att jag inte också är vegetarian och ändå kan jag inte låta bli att oroa mig. Tack, självförtroendet. (Och förlåt till de vegetarianer som läser det här och kanske blir förolämpade. Jag tycker inte alls illa om er och jag vet att ni inte är hemska människor. Det är bara det lilla monstret som bor i mitt huvud som försöker få mig att tro något annat.)

”I’m not a vegetarian because I love animals. I’m a vegetarian because I hate plants.”

A. Whitney Brown

Att skriva eller inte skriva. Det är frågan.

Det är nu den 16 mars vilket betyder att det är 15 dagar kvar tills Script Frenzy börjar. För er som inte vet vad Script Frenzy är så är det som NaNoWriMo fast man skriver ett manus på 100 sidor. Och för er som inte vet vad NaNoWriMo är så är det en utmaning där man har 30 dagar på sig att skriva en bok på 50 000 ord.

Förra året deltog jag i Script Frenzy och lyckades (till min egen stora förvåning) klara utmaningen och vinna med min musikal Guileless son.

Frågan är dock vad jag borde göra iår. Jag har ingen plan för vad jag borde skriva (men det hade jag knappt förra året vid den här tiden) men efter att först ha vunnit Script Frenzy och sedan NaNoWriMo så är jag lite sugen på att vara med igen. Och även om jag inte har något manus i huvudet så ska gudarna veta att det flyger tätt med bok-idéer där inne. Kanske skulle jag sälla mig till rebellerna som använder Script Frenzy som en andra NaNoWriMo?

Mm. Det tål att tänkas på. Dock kan jag ju inte tänka så länge eftersom det väl är bra att ha i alla fall någonting planerat innan 1 april. Är det någon annan som ska vara med iår?

Opera is when a guy gets stabbed in the back and, instead of bleeding, he sings.

– Ed Gardner

Vart tar humöret vägen?

Hur kommer det sig att ens humör kan ändras så fullständigt bara över ett par minuter ibland? Det händer mig ganska ofta och en hel del av gångerna så är det ganska lätt att inse varför man plötsligt blivit ledsen eller irriterad medan andra gånger (som idag) så ändras humöret hux flux till synes av sig själv. Och sedan sitter man där helt ledsen och blir ännu ledsnare av att man egentligen inte har någonting att vara ledsen över.

Jag började min dag med att prata med Oskar i telefon, en lång stund. Sedan har jag ägnat mig åt det vanliga chattandet med trevliga människor. Jag har diskat i alla fall hälften av disken i köket och satt upp en gardin i köksfönstret. Egentligen har jag varit på riktigt bra humör hela dagen. Och sedan plötsligt så försvann det. Jag förstår inte varför. På knappt en halvtimme gick jag från strålande humör till att börja gråta för att jag pratade med Fiia om ifall jag borde klippa av mig håret igen eller inte och jag inte kunde bestämma mig. Visserligen hade Mia (som jag chattat med innan) försvunnit iväg en stund men jag visste att hon snart skulle komma tillbaka. Och jag läste en bra bok. Lyssnade på bra musik. Och ändå bara föll det. Jag vet att min depression gör mig ganska känslig men det fanns ingenting att vara känslig över den här gången. Allting var bra och jag var nöjd för att jag fått i alla fall ett par vettiga saker gjort. Och jag har varit med om sådant tidigare också, även innan min depression blev så stor.

Är det någon mer än jag som råkar ut för sådant eller är jag bara lite konstig som vanligt? ._.