Jag har svårt för vegetarianer

Ja, det är sant. Jag har svårt för vegetarianer. Detta beror inte på att de inte äter samma saker som jag. Det beror på att jag inte äter samma saker som de. (Det är Stor skillnad där.) Jag är helt enkelt orolig för vad de tycker om mig. Jag är väl medveten om hur idiotiskt det är att vara orolig över det och jag har väl mitt fantastiska självförtroende att tacka för det, men jag kan inte riktigt låta bli ändå, trots att jag har flera vänner som är vegetarianer och de allihop är ytterst trevligt och roliga. Det hela beror på att jag inte vet varför de är vegetarianer. En del är det för att deras föräldrar är det. Andra är det för att de tycker att det är mer hälsosamt. Men hur är det med de som inte äter kött för att de tycker synd om djuren och liknande? Och vad tycker de då om mig som gladeligen äter kött? Jag har aldrig träffat en vegetarian som har haft något problem med att jag inte också är vegetarian och ändå kan jag inte låta bli att oroa mig. Tack, självförtroendet. (Och förlåt till de vegetarianer som läser det här och kanske blir förolämpade. Jag tycker inte alls illa om er och jag vet att ni inte är hemska människor. Det är bara det lilla monstret som bor i mitt huvud som försöker få mig att tro något annat.)

”I’m not a vegetarian because I love animals. I’m a vegetarian because I hate plants.”

A. Whitney Brown

Annonser

Att skriva eller inte skriva. Det är frågan.

Det är nu den 16 mars vilket betyder att det är 15 dagar kvar tills Script Frenzy börjar. För er som inte vet vad Script Frenzy är så är det som NaNoWriMo fast man skriver ett manus på 100 sidor. Och för er som inte vet vad NaNoWriMo är så är det en utmaning där man har 30 dagar på sig att skriva en bok på 50 000 ord.

Förra året deltog jag i Script Frenzy och lyckades (till min egen stora förvåning) klara utmaningen och vinna med min musikal Guileless son.

Frågan är dock vad jag borde göra iår. Jag har ingen plan för vad jag borde skriva (men det hade jag knappt förra året vid den här tiden) men efter att först ha vunnit Script Frenzy och sedan NaNoWriMo så är jag lite sugen på att vara med igen. Och även om jag inte har något manus i huvudet så ska gudarna veta att det flyger tätt med bok-idéer där inne. Kanske skulle jag sälla mig till rebellerna som använder Script Frenzy som en andra NaNoWriMo?

Mm. Det tål att tänkas på. Dock kan jag ju inte tänka så länge eftersom det väl är bra att ha i alla fall någonting planerat innan 1 april. Är det någon annan som ska vara med iår?

Opera is when a guy gets stabbed in the back and, instead of bleeding, he sings.

– Ed Gardner

Vart tar humöret vägen?

Hur kommer det sig att ens humör kan ändras så fullständigt bara över ett par minuter ibland? Det händer mig ganska ofta och en hel del av gångerna så är det ganska lätt att inse varför man plötsligt blivit ledsen eller irriterad medan andra gånger (som idag) så ändras humöret hux flux till synes av sig själv. Och sedan sitter man där helt ledsen och blir ännu ledsnare av att man egentligen inte har någonting att vara ledsen över.

Jag började min dag med att prata med Oskar i telefon, en lång stund. Sedan har jag ägnat mig åt det vanliga chattandet med trevliga människor. Jag har diskat i alla fall hälften av disken i köket och satt upp en gardin i köksfönstret. Egentligen har jag varit på riktigt bra humör hela dagen. Och sedan plötsligt så försvann det. Jag förstår inte varför. På knappt en halvtimme gick jag från strålande humör till att börja gråta för att jag pratade med Fiia om ifall jag borde klippa av mig håret igen eller inte och jag inte kunde bestämma mig. Visserligen hade Mia (som jag chattat med innan) försvunnit iväg en stund men jag visste att hon snart skulle komma tillbaka. Och jag läste en bra bok. Lyssnade på bra musik. Och ändå bara föll det. Jag vet att min depression gör mig ganska känslig men det fanns ingenting att vara känslig över den här gången. Allting var bra och jag var nöjd för att jag fått i alla fall ett par vettiga saker gjort. Och jag har varit med om sådant tidigare också, även innan min depression blev så stor.

Är det någon mer än jag som råkar ut för sådant eller är jag bara lite konstig som vanligt? ._.